Så läser du siffrorna om förskolor och skolor

Barn per årsarbetare är antalet inskrivna barn delat med personalen räknad i heltider. Två personer på halvtid blir en årsarbetare. Talet säger hur många barn det går på varje vuxen i genomsnitt över året, inte hur många vuxna som står i rummet en viss morgon. Sjukfrånvaro, raster och öppettider syns inte i det.

Barn per barngrupp är hur stora grupperna är. Skolverket har riktmärken: 6–12 barn för de yngsta, 1–3 år, och 9–15 barn för 4–5-åringar. En större grupp kan fungera bra med mer personal, och en liten grupp kan vara trång med lite. Läs därför de två måtten tillsammans.

Andel legitimerade förskollärare är hur stor del av personalen, i heltider, som har förskollärarlegitimation. Övriga är ofta barnskötare. Förskolläraren har ett särskilt ansvar för att undervisningen följer läroplanen. Barn per legitimerad förskollärare visar samma sak från andra hållet: hur många barn det går på varje förskollärare.

Måtten kommer från Kolada och gäller kalenderår. En liten förskola kan få stora hopp mellan åren av en enda anställning eller ett par barn.

Andel behöriga lärare är hur stor del av lärarna, räknat i heltider, som har lärarlegitimation med behörighet i minst ett ämne. Det säger inte att läraren är behörig i just det ämne hen undervisar i.

Elever per lärare är antalet elever delat med lärarna i heltider. Det är inte klasstorleken: speciallärare, lärare i små grupper och lärare som delar på klasser räknas in. En skola med mycket särskilt stöd får därför ofta ett lägre tal.

Meritvärdet är summan av betygen i de 16 bästa ämnena i årskurs 9, plus ett sjuttonde om eleven läst moderna språk. A ger 20 poäng, B 17,5, C 15, D 12,5, E 10 och F 0. Högsta möjliga är 340.

Skolans tal är ett genomsnitt för eleverna som gick ut nian det året. Det beskriver eleverna lika mycket som skolan: föräldrarnas utbildning, hur länge eleverna bott i Sverige och hur många som bytt skola påverkar det. Jämför gärna samma skola över flera år i stället för att jämföra två skolor ett enda år.

För ett yrkesprogram krävs godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem andra ämnen. För ett högskoleförberedande program krävs samma tre ämnen och nio andra. Vilka nio beror på programmet.

Andelen behöriga är hur många av skolans niondeklassare som nådde gränsen. Den räknar inte hur högt över gränsen de kom. Det syns i meritvärdet.

Snitten bredvid skolans tal räknar Skolvyn själva fram ur samma källa och samma år. Kommunsnittet visas bara när minst fem skolor i kommunen har uppgiften. Med färre skulle en enda skola styra hela snittet.

Ett snitt säger var skolan ligger, inte om det är bra eller dåligt. Att vara under kommunens snitt i barn per årsarbetare betyder fler vuxna per barn, men inget om hur personalen arbetar.

Skolverket redovisar inte värden som bygger på för få elever, för att skydda enskilda elever. En liten skola kan därför sakna meritvärde ett år och ha det nästa. På skolsidan visas då ingenting för måttet.

En saknad uppgift räknas aldrig som noll, och den ingår inte i snitten. Saknar en förskola eget tal kan texten om den visa kommunens snitt, tydligt märkt som kommunens.

Skolverkets uppgifter gäller läsår och Koladas kalenderår, och de publiceras vid olika tider. Därför står källa och år vid varje tal. Två tal på samma sida kan alltså gälla olika år.